Jag vet att han inte längre läser här, i hopp om att kunna glömma. Jag vet att jag bröt något fint, för att skydda mig själv. Mina ord räcker inte till för att beskriva. Det är tomt, kallt och sorligt. Mest sorgligt.
Det var egoism rakt igenom mitt beslut. Jag vet det. Men jag står för det.
Meningen med våra liv är att vara lyckliga.
Den tid som kommer nu, kommer vara den jobbigaste tiden jag upplevt på snart två år.
Det gör fortfarande lika ont att bryta en kärlek
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar