Pain is inevitable, suffering is optional

Sitter i detta nu och dricker kaffe och äter nybakta frallor, jag är allt en liten husmor! Sen tänker jag inte berätta att jag misslyckades fatalt med ett grötbröd förra veckan.. Nåväl, jag blir kanske aldrig någon mästerkock men jag kommer i alla fall göra min framtida man lycklig, med nybakt bröd varje helg!

Har dragit på mig en liten förkylning nu, sån som gör att huvudet känns tre gånger större än vad det är. Mycket tråkigt, jag som håller på att komma i ordentlig form nu med träningen. Håller tummarna för att den inte blir långdragen!

Ikväll ska jag och mitt härliga tjejgäng ut och äta på Mañana, en tapasrestaurang som ligger vid kaserntorget, för att fira kära Thilde som fyller år. Det kommer sannerligen bli en trevlig kväll!
Nu ska här diskas, fixas och pluggas. Ljuva, ljuva studentliv!

Lite bilder från när vi firade Maris 23års dag på Taras

Knäskål

Just denna seriesnutt läste jag i tidningen för ungefär fyra år sedan. Minns det som om det vore igår, tyckte det var så fruktansvärt roligt att jag aldrig glömde bort den. Tycke fortfarande det är den roligaste jag någonsin läst. Den där Nemi alltså..

Idag har jag tränat Yogalates och bakat semlor. Självklart inte "vanliga" semlor, man är väl dietiststudent - måste leva upp till folks fördomar. Vi gjorde semlor på mandelmjöl och utan socker i, blev ungefär lika gott som det låter. Inte alls speciellt gott. Särskilt inte när man förväntade sig en semla. Men som bilden avslöjar åt vi ändå med glada miner. Det är alltså Thilde och jag på bilden, tillsammans med två semlor. Inte två scones gjorda på fullkornsmjöl med grädde på, som det vid första anblicken kan verka vara...
Det var dock kul att ha testat så man vet att man aldrig vill göra det igen!

Super bass

Upplever den, för mig, mest sällsynta känslan just nu. Ensamhet. Jag vaknade upp helt ensam i min säng för att direkt inse att jag också var ensam i lägenheten, då Mari är i Stockholm. När man levt i samma rum som sin syster det senaste halvåret blir man van vid att alltid ha någon vid sin sida. Till råga på allting är jag ju singel också, vilket lämnar en ännu konstigare och ensammare känsla efter sig. Dock så ser jag inte detta som något speciellt negativt. Jag har valt allting själv. Men för någon som bott hemma hela livet och varit i förhållande nästan lika länge ger det stora kontraster. Att ha flyttat innebär även en rad fördelar. Jag kan gå naken i lägenheten, om jag nu skulle vilja det. Självklart under de tider som Mari inte är i lägenheten, tror inte det skulle vara så uppskattat annars. Vet inte riktigt varför jag ens skulle vilja gå naken, då fryser jag ju bara och husen runt omkring har ju insyn till vår lägenhet. Så med risk för åskådare tänker jag inte gå naken. Det var alltså inte någon fördel... Får fortsätta fundera ut mina fördelar. Eller skiter jag i det och är tacksam för allt annat?

Idag ska jag vara med på Lisas examensprov. Imorgon får hon reda på om hon klarat det och blir då en färdigbakad hudterapeut. Hur det än går kommer jag alltid vara stolt över min storasyster. Nu håller vi tummarna!

Håå-Pee

Här siter jag och äter lunch och känner till min besvikelse att jag vid tillagningen pepprat sönder den stackars kycklingen. Vad gjorde han för att förtjäna detta? Om den inte redan vore död när jag började tillaga den så hade den säkerligen dött av all svartpeppar jag öste på den. Nåväl, med senap och 3 liter vatten gick den ner. Tur att man inte utbildar sig till kock, då hade jag nog mått sämre över det faktum att jag uppenbarligen inte vet hur stor en nypa är.

Jag märker att jag sakta men säkert börjar få tillbaka min inspiration till att skriva. Det var längesedan jag kände sådan vilja att uttrycka mig i skrift som jag gör nu. Underbart! Gamla, åsiktsfulla, spjuverleende Anna är tillbaka! Bara tanken på min nya dator gör att det kliar i fingrarna efter att få sätta mig ner och spy lite galla över något världsligt. Detta betyder fler inlägg!

Kvällen tillbringas hos Emelie med en flaska vin och därefter vidare till Villan, vårt kårhus. Det kommer inte bli för sent för... Imorgon är det flytt som gäller!!

Jaget

Jag står här ensam i mitt rum, äter Slotts skånska senap direkt ur burken och kollar på bärbara datorer. Bara konstaterade detta, helt sonika.
Igår kom jag på en sak som beskrev mig väldigt bra - jag är en stor lillasyster. Där har ni mig i ett nötskal. Med stor menar jag vuxen. Detta får jag jämt höra av bekanta och obekanta, att jag snarare uppför mig som om jag vore 29 än 19. Mogna resonemang och förmågan till självinsikt tycks betyda vuxenpoäng. 2-0 till mig.

Trots detta skriver jag inte över 1.0 på högskoleprovet. Jag vet knappt vad en deklaration är och för mig ligger Karlstad i norrland.

Vad jag vill ha sagt med detta vet jag inte. Kanske bara konstatera att jag är mycket långt ifrån perfektion. Ganska skönt att vara det, då är fallet inte lika långt när man misslyckas i något.

Nu är senapen slut. Ska gå på jakt i mitt kylskåp efter något annat att sätta tänderna i.