Har jobbat på Volvo ett tag nu och man börjar bli van. Man går till bruket, knegar ikapp med alla andra och har alltid sin oförskämt höga lön i tankarna, som får det att börja vattnas i munnen. Varje morgon när jag går och lägger mig efter en natt med mycket slit ringer det i huvudet av allt buller jag under min arbetstid får stå ut med. Det är inget roligt jobb jag gör, packar för det mesta. Ändå går jag till Volvo varje natt med ett leende på läpparna, varför är det så?
Jag har en teori och det är att jag är så befriad eftersom att det inte är skolan jag går till. Det låter hemskt men faktiskt så blev skolan till ett helvete för mig. Så när jag går till jobbet och utför mitt, inte så intellektuella jobb, är jag lättad eftersom jag inte tar något med mig hem. Inga läxor.
Så, nu ska jag cykla bort till jobbet och få veckans sista arbetstimmar överstökade och även lägga mig med ett leende på läpparna imorgon bitti.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar